Artikel

Tjuvjakt i Sverige

Del 2 av 2 i en artikelserie ed Leif Häggström

I ett svar som jag fått in så beskrivs en händelse i Bohuslän såhär:

Under Bockjakten så sköts 2 Rågetter av okänd person så att de hittades skadade vid ett tillfälle och dött vid ett annat.
Misstankarna gick till en person som bor i en sommarstuga på platsen men inget gick att bevisa.
Under älg jakten sköts en Älgtjur (Vomskott) på morgonen av "någon" som inte brydde sig längre än så.

Ett väldigt konkret fall från Östergötland har jag lyft fram tidigare. Där hittade man ett bukskjutet vildsvin samt skottplatsen. Tydligen har någon skjutit från vägen mot ett hus. Antagligen i mörker så kanske visste inte skytten att där fanns ett hus...

Det här hittade man utanför Katrineholm i Södermanland härom året:

Vi har både hittat skadesjutna djur (.22a i huvet, men inte direkt dödande), och ränta (3st, ute på åkern, under icke klövperiod). och i nått fall delvis styckat djur.(kronhind)

22-a, vilket är tämligen typiskt. Den är tyst och träffar man rätt så är den direkt dödande. I något enstaka fall förekommer pilbåge, en kommentar jag fick var att de fångat en person med kamouflagekläder och pilbåge på bild med åtelkameran.

Ett annat exempel från Götene i Västra Götaland utgörs av blodiga släpspår i snön från legor intill vägen. En stor blodpöl på väg samt släpspår. Fysiskt vittne ser skjutning som sker från bil 23.15 februari. Alltså tre olika tillfällen. Samt hittad död hind med kulhål i halsen (sommaren innan). Bild på hinden nedan:

Ser man istället till svaren på mina kryssfrågor så ser statistiken över spår och vad som orsakat misstanke ut såhär, procentsatsen anger hur många av de svarande som sett respektive typ av svar - det var en multisvarsfråga:

  • Sett obekanta med vapen 6%
  • Hittat slaktrester 40%
  • Hittat påskjutna djur 46%
  • Hört / bevittnat skottlossning 26%
  • Annan orsak till misstanke 20%

När man studerar närmare vad man anser eller vet att tjuvjägaren var ute efter så ser statistiken ut såhär, även här var det frågan om multisvarsmöjlighet vilket gör att procenttalet visar andelen av de svarande:

  • Vildsvin 12%
  • Hjort / rådjur 68%
  • Älg 31%
  • Rovvilt 6%
  • Fågel 0%
  • Annat 12%

Här kan nämnas att jag på annat sätt fått in exempel på äggplundring, i det fallet rörde det sig om fiskgjuseägg från Jämtland. Personligen trodde jag att vildsvinen skulle komma högre upp i statistiken, men kanske är det så att de är lagom stora att vräka in i bilen och köra iväg med för att ta omhand på annan plats. Ett exempel på tjuvjagad älg har jag fått in från i fjor i Bohuslän:

Senare under veckan så fann man räntan av en äldre Älgko i diket

Det jag fått fram har varit tydligt, tjuvjaktsproblemet i Sverige handlar inte om stora rovdjur utan om matvilt. Vilket var precis vad jag trodde från första början. Därmed inte sagt att tjuvjakten på stora rovdjur skulle vara ett ickeproblem, det är den inte men den är inte den vanligaste formen av tjuvjakt även om man kan få det intrycket när man läser dagsmedia. Nu inbillar jag mig inte att jag fått fram en nyanserad sanning, men jag är helt övertygad om att jag har identifierat tendensen. Vilket faktiskt stöds av den juridiska statistiken, vilken jag hoppas att en gästskribent kan utveckla lite senare. Men vi kan i alla fall göra en liten ytlig reflektion vad gäller juridiken.

Om man däremot kikar på vad domarna säger så är de tämligen tydliga. Det vanligaste jaktbrottet är att fälla fel vilt alternativt fälla vilt på fel mark. I sammanhanget framträder grovt sett två kategorier:

1: den lokala mannen som bor på landet, han jagar allt i sin omgivning med fokus på ex vildsvin, dov eller ren, han jagar för att äta djuret och ibland men mer sällan för att sälja köttet,
2: den kringresande mannen, som beväpnad kör runt i sitt fordon, spanar, planerar och skjuter vilt på fält och gärden, där syftet är rent kommersiellt, sälja köttet och tjäna pengar.

Ett problem är såklart just statistiken. Brottsförebyggande Rådets rapport om tjuvjakt för ett par år sedan har kritiserats för att den tar upp anmälda jaktbrott och inte förklarar dem. I många fall är det ren okunskap som ligger bakom anmälningar (här är några exempel). Ett annat uppenbart problem vad gäller statistiken är vad som polisanmäls. Mitt intryck är att en mycket liten andel av jaktbrotten polisanmäls, av de jag haft kontakt med så är det så lite som en tredjedel av fallen som anmälts!

Tack till alla er som på olika sätt bidragit med material. Ingen nämnd ingen glömd.

Andra former av vanliga jaktbrott torde vara att köra motorfordon med patroner i vapnets magasin eller att skyttar postar om med hjälp av bil under pågående jakt.

Kommentarer

Inget hittades
Du använder en webbläsare som inte stöds. Uppgradera till en modern webbläsare som Internet Explorer, Firefox eller Chrome.