Artikel

Tjuvjakt i Sverige

Del 1 av 2 i en artikelserie av Leif Häggström

Jag har funderat en del på det där med tjuvjakt. Inte minst som man kan misstänka att tjuvjakten på stora rovdjur kommer att öka som en direkt frustrationsreaktion på vargvärnarnas lyckade försök att stoppa allt vad vargjakt heter. Gunnar Glöersen konstaterade härom sistens:

Den som tror att SNF, WWF eller SRF någonsin kommer att stödja jakt på vargar eller andra arter tror fel. I bästa fall överklagar de inte alla beslut om jakt. Men det kommer de mindre ännu extremare organisationerna att göra.

Och som en konsekvens av detta:

Nyhetsbyrån AFP skriver i en artikel att vargfrågan är känslig i Sverige. Gunnar Glöersen säger till nyhetsbyrån att han är rädd att den illegala jakten på varg kan komma att öka om inte riksdagens beslut om vargjakt införs.
– Det finns gränser för hur mycket du kan plåga enskilda människor. Det kommer att dyka upp döda vargar. Om inte demokratiska beslut fattade av riskdagen genomförs är jag övertygad om att den illegala jakten kommer att öka explosionsartat, säger han till AFP.

"Det finns en uppgivenhet"


Gunnar Glöresen, som verkar i Värmland, utvecklar sitt resonemang för Expressen.se
– Det är inte märkvärdigare än att om spritskatten är för hög börjar folk att smuggla. Det är samma sak här. När man inte får gehör och inte ens demokratiskt fattade beslut får genomslag är risken för illegal jakt stor.
– Tonläget ute i bygderna har tuffat till sig. Det finns en uppgivenhet. Jag tror att acceptansen för illegal jakt som företeelse ökar. Vi varnar för det här och vill inte ha en sådan utveckling. Vi vill ha en legal förvaltning.

Och att det sedan tar över ett år för rättens kvarnar att bearbeta ett skyddsjaktsbeslut skapar inte större förtroende. Frustrationen kommer att leda till mer tjuvjakt på stora rovdjur, det är jag helt övertygad om . Men jag tror ändå att tjuvjakt på stora rovdjur är en synnerligen marginell företeelse. Den omfattande tjuvjakten är den på matvilt. Eller om man ser till absoluta tal så är det tjuvjakt på råttor och möss genom användande av icke godkända fälltyper (t.ex. vippfälla ner i en hink glykolvatten) som är vanligast (och helt accepterat). Men det är inte det jag är ute efter i denna blogpost.

I mitten av 1980-talet hade Jaktjournalen en lång artikel om en modern tjuvjägare. På sätt och vis tror jag faktiskt att den är ganska representativ även för vad som gäller idag. Tjuvjägaren i Jaktjournalen jagade bara matvilt och han höll sig på sina egna marker. Det han gjorde var att ignorera allt vad jakttider hette, samt i viss mån vapenklassning. Han skjöt råbock vid midsommar och älg dagarna innan älgjakten. Om någon frågade vad det var som smällde så sa han bara att han jagade räv. När älgjakten väl startade smällde han ett par skott i backen och kunde sedan ta ut älgen ur skogen utan att grannarna anade oråd. Jag är tämligen säker på att detta är en vanligare form av tjuvjakt än den som det oftast står om i media, dvs jakten på stora rovdjur eller möjligen ett och annat klövvilt där man av ren slump råkat fånga in förövaren (nu senast en dansk troféjägare på Österlen).

För att undersöka detta med tjuvjakt så startade jag trådar i några olika FB grupper samt på ett par olika forum. Jag har även haft kryssfrågor på bloggen. Av de som svarat så har inte mindre än 13 personer indikationer på att någon tjuvjagat på deras mark under det senaste året. Min blogg har förvisso en hel del besökare men av erfarenhet är det få som besvarar dylika frågor, därför tycker jag att det känns som om 13 personer är ganska många.

Vad är det då man reagerat på?

På min hemmamark har jag inte sett tjuvjaktsspår på några år, men i samband med älgjakten för två år sedan såg vi en gubbe med gevär. Jaktledaren var inte förvånad, han visste vem det var men ville inte säga mer än "Jasså är han tillbaka nu igen"... Jag vet inte hur det löstes, kanske genom ett samtal. Sedan hittade vi en 5.56 kula i en älgtjur vi styckade härom året, den satt i låret(!). På en annan mark där jag jagar hargrannmarkerna haft besök, dessa har upptäckts genom slaktrester. På mitt ö-arrende så tror jag att folk kommer och skjuter sjöfågel utan min tillåtelse. Har funnit mängder av hagelhylsor. Alltså, på/invid samtliga mina tre arrenden har jag spår av tjuvjakt.

Fortsättning kan du läsa i del 2 av artikeln

Skriven av:
Leif Häggström som driver bloggen Älgflugornas Herre.

Kommentarer

Inget hittades
Du använder en webbläsare som inte stöds. Uppgradera till en modern webbläsare som Internet Explorer, Firefox eller Chrome.